Birkalands skogstillgångar har länge varit viktiga för skogsindustrin. I våra vatten idkade man stockflottning redan i mitten på 1800-talet. Då flottning i Tammerforsen var riskfyllt för vattenkraftsproduktionen och andra intressen för dem som ägde forsrättigheter, uppstod ett behov att utveckla andra lösningar för att transportera stockar från Näsijärvi till Pyhäjärvi och vidare längs Kumo älv till Björneborgstrakten. År 1863 togs Björneborgs Ångsågbolagets (senare Rosenlew) Röda Stockväg. Stockarna drogs först upp på åsen, bredvid den nuvarande kyrkan, med hästkraft. Ned till Pyhäjärvi lät man dem gå längs en ränna konstruerad av trä.
År 1872 grundades i Björneborg Räfsö Ångsåg-bolaget (senare Rauma-Repola) som byggde en egen stockväg 1873, Grå Stockvägen.
Även A. Ahlström som grundat ett sågverk i Pihlava, planerade att bygga en stockväg, men kom i stället att påverka planeringen och genomförandet av järnvägsbanan mellan Tammerfors och Björneborg i slutet av 1800-talet. Då järnvägen år 1893 blev färdig löste det Ahlströms transportfrågor.
Flottningstunneln
År 1916 och redan tidigare hade det framförts förslag om att bygga en tunnel genom åsen för flottningen. Under årtiondena hade flera planer och förslag gjorts för att sköta flottningen antingen längs Tammerforsen eller genom eller över åsen. I olika rättsliga instanser hade förslagen överklagats och bestridits.
År 1929 bekräftade landshövdingen slutligen tunnelplanen och bygget av den mindre tunneln, som syns här nedanför denna informationstavla, kom i gång. Den blev färdig 1930. Tammerfors stadsfullmäktige godkände förslaget.
Tunneln för förknippade stockar
Flottningen längs Näsijärvi övergick på 1950-talet till att flotta förknippade stockar.
Forst-styrelsen och Kumo älvs flottningsförening (grundad 1873) planerade på 1950-talet att göra det möjligt att flotta knippen hela vägen längs Kumo älvs insjösystem. Planen stötte på dröjsmål. Forst-styrelsen påbörjade byggandet av den större tunneln för knippen på sommaren 1966 och den blev färdig sommaren 1968. Den nya tunneln var 5,5 m bred och längden var 304 meter.
Stock-knippena flottades från Näsijärvi i riktning mot Pyhäjärvi genom tunneln. Efter tunneln lyftes knippena med kran upp på en vagn som drogs på skenor ned till Pyhäjärvistranden. Vagnarna var två. Den tömda vagnen mötte vagnen med stockar på en plats med dubbla skenor där de kom förbi varandra.
På hösten 1968 genomfördes en provkörning av stock-knippen. Konstruktionen visade sig fungera. Men det visade sig att det inte mera fanns bruk för den då stocktransporterna huvudsakligen hunnit övergå till biltransporter.
Pispala kyrkan ritad av Wivi Lönn
Tunneln för knippen byggdes under Pispala kyrkan som ritats av Wivi Lönn och som blev färdigbyggd 1908. Tunnelarbetet förorsakade en förskjutning i kyrkans grundkonstruktion som förorsakade en kortslutning med en eldsvåda som följd. Skadornavar så betydande att man beslöt att riva ned byggnaden. I tunneln finns nu ett kors i taket på platsen där kyrkan var ovanför, och i parken där kyrkan var, finns ett minnesmärke.
Tunneln idag
Nu 50 år senare har man äntligen funnit bruk för tunneln, som turistattraktion med tjänster. Tunneln har en speciell akustik som har utnyttjats i bl.a. musikevenemang.
Flottningstunnlarna, flottningsvägarna och flottningsföreningen och deras historia är en del av skogshushållningens historia och Pispalas lokalhistoria.